Besöket på Nordens Ark

I höstas bestämde vi träff med Pelle på Nordens Ark. Så en regning höstdag bara det iväg mot Smögen och Norden Ark som är en djurpark som jobbar för att bevara de utrotningshotade djuren.

 
 På plats träffade vi djurskötaren Pelle som har många års erfarenhet av att ta hand om djur och informera olika skolklasser och andra grupper som är intresserade av deras verksamhet som till exempel några nyfikna tigerflickor.


 Vid ingången till Nordens Ark träffade vi en medelålders man som visade sig heta Pelle, förutom oss var det en hel skolklass med lågstadieelever som trängdes vid entrén. Pelle bad oss att hoppa upp på den röda fyrhjulingen som var parkerad utanför det stora huset vid ingången. Vi åkte iväg i en väldans fart där bak på flaket och man var verkligen tvungen att hålla i sig hårt för att inte trilla av, vilket inte hade varit en särskilt bra start på dagen.


 Färden gick till en gammal skola som fortfarande användes inne på området. Vi satte oss på skolbänkarna igen som vilken vanlig fredag som helst, men den här gången märktes det att läraren verkligen brann för det han berättade om. På undervåningen av skolan fanns massa olika djurskelett och tassavtryck i gips, det var verkligen ett häftigt biologiklassrum. Elever som går på de gymnasium som Norden Ark har hand om får verkligen uppleva saker och inte bara läsa om det i böckerna.

 
 Efter det lilla informationsmötet fick vi åter igen gå ut i regnet och hoppa på den blöta fyrhjulingens kärra, (som tur var hade vi sittunderlägg). Nu åkte vi ner till djurens "kök". Pelle förklarade att rovdjuren behöver stimulans när de lever i fångenskap så det ska efterlikna det fria. De fick därför inte mat varje dag, vilket de inte heller får ute i det fria. Kryddor och andra dofter placerade man ute i inhängnaden på olika ställen så att djuren stimuleras att använda sina nosar. Vi fick se rovdjurens matsedel och det var häftigt som ni ser här under:

 

 Med isglass menar man mat som är infrysta i isblock så att djuren får kämpa lite för maten som de får göra även ute i riktiga livet. Enligt lag får man inte mata rovdjuren med levande föda, som de jagar ute i det vilda eftersom det i en inhängnad skulle ske på orättvisa förutsättningar. Det är därför man har kommit på dessa smarta lösningarna för att djuren ska få det så naturligt som möjligt. 


 Efter titten in i köket fick vi gå runt i parken på egen hand. Oturigt nog stod regnet som spö i backen, men dygnsura skor och ett litet paraply att dela på var småsaker när vi fick se vårt första djur. Tigern. De båda tigrarna som gick runt i den stora inhägnaden gav en otrolig respekt när de gick och strök sig mot gallret. Jag fick själv stoppa mina tankar när jag fick en impuls av att stoppa in fingrarna genom de så hålen i gallret för att känna på deras päls. Även om de utseendemässigt är väldigt lika tamkatter, så får man inte glömma det faktum att tigern är världens största kattdjur och tamkatten tillhör de minsta. 

 
 Nästa djur som vi stötte på var en ekorre, men denna ekorre levde helt i det fria och tycktes inte bry sig om att de på ena sida av broräket bodde tigrar och på andra sidan några vildhundar. Alla djur verkar trivas så bra på Nordens Ark. De har gott om plats i sina inhägnader även om det ibland kan vara svårt för oss nyfikna turister att upptäcka djuren. Här nedan ser ni bilder ffrån alla de djur som vi faktiskt såg, dessvärre ville varken uttern eller den sydliga pudun visa sig för oss. 

LO

 
Har du som läsare besökt Nordens Ark eller någon annan djurpark? Vi skulle gärna vilja höra om era berättelser. Ta chansen att dela med dig av dina upplevelser och kommentera här nedanför!  

 


Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej!

Såg er förfrågan om någon varit på Nordens Ark, jag var där med min familj i somras. Det var väldigt intressant och den största behållningen var nog att få se lodjur och vargar. Dessa djur ser man inte ofta. Kan rekommendera andra barnfamiljer att åka dit finns något för alla åldrar. Nordens Ark är en bra tanke för att bevara de olika arterna för framtida generationer.

Tack för en fin blogg, som jag förstår är under utveckling. Lycka till i ert arbete!

2012-03-20 @ 19:16:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0