arken

(Så här ser en vargjakt på älg ut.)

Vargen är det största av hunddjuren och har en levande vikt på mellan 30 – 90 kg. Vargen var en gång världens mest spridda däggdjur men är nu utrotad i stora delar av Västeuropa, södra Asien, Mexico och Nordamerika. Ur ett globalt perspektiv är vargen inte utrotningshotad, men den har utrotats ifrån större delar av dess forna utbredningsområde. Efter århundraden av förföljelse ansågs vargen till sist vara utrotad i Sverige. Men sedan dök den upp igen först i Norrbotten och efter ett par år i Värmland.  Med hjälp av DNA-analyser på deras ungar har man kunnat konstatera att de kom från Finland/Ryssland och inte är släkt med de vargar som fanns här i gamla tider. Den fridlystes 1966 och idag finns det mellan 150-200 vargar i Sverige.

Vargen förföljdes avsiktligt och nästan utrotades för att de äter vilt och tamdjur, men även på grund av rädsla för attacker mot oss människor. Under de sista 300 åren har endast 94 personer dödats av varg i Skandinavium och den sista attacken skedde innan 1882. Vargen är en köttätare som lever i familjegrupper bestående av alfaparet och deras ungar, ibland kan det även förekomma ”adopterade” individer i flocken. En varghona får en kull på mellan 5-6 valpar i april-juni och i en vargfamilj är det bara alfaparet som får ungar. De lever främst av klövdjur såsom hjort och älg. De behöver äta 8 – 9 kg kött om dagen och en normalstor flock dödar mellan 100 – 120 älgar/år. Flocken lever och jagar på sitt revir och ett normalstort vargrevir i Sverige är mellan 75 000 – 200 000 hektar.

Hotbilden mot vargen är den att utbredningsområdet är begränsat på grund av människan som breder ut sig mer och mer. Men det största hotet mot vargen är bristen på acceptans hos många människor och jakten som bedrivs på den. Ett annat hot är att alla Sveriges vargar härstammar från bara fem individer, vilket innebär att den svenska vargstammen idag är kraftigt inavlad. När vargen för många år sedan dog ut i Sverige, planterade man ut fem nya vargar. Nu ska man försöka förnya stammen genom att flytta ryska vargar till svenska djurparker, som sedan ska släppas ut i de fria.

Det debatteras mycket om vargen idag. Hur vida den ska jagas eller inte och om vi ska låta stammen växa eller om vi överhuvudtaget ska ha varg i Sverige. Idag har i princip alla en åsikt vad gäller varg och i allmänhet symboliserar detta rovdjur en rad negativa saker, allt från ofrihet till livsfara. Ta till exempel gamla uttryck och talesätt som "vargatider", "vargavinter", "kasta åt vargarna", "varggrin", "glupsk som en varg", "varg i fårakläder" eller "ropa inte varg". Andra gör vargen nästan till ett helgon. De förknippar den med ädelmod, frihet, vildmark, styrka, kraft, jaktduglighet och andra positiva värden. En majoritet av landsbygdsbefolkningen, det vill säga de som ska leva med varg, vill minska vargstammen. Det är lätt för människor, alla berörda politiker och djurrättsaktivister att säga att vargen tillhör faunan och ska ha en plats i Sveriges skogar, men många utav dessa personer behöver aldrig vara rädda för att stöta på en varg eftersom de bor i storstaden. Medan folk på landsbygden ska behöva offra ett visst antal tamdjur som faller offer i och med vargens framfart. Förra året (2011) dödades nästan 500 tamdjur av varg. Mellan åren 2007-2009 dödades 42 hundar av vargen.

År 2010 jagades varg på licensjakt för första gången i Sverige sedan den fridlystes 1966. Däremellan har det endast varit tillåtet med så kallad skyddsjakt, vilket ger tamdjursägare vissa möjligheter att döda vargar som angriper deras djur.

Detta är ett stort ämne med många vinklingar och det är svårt att avgöra vad som är rätt och vad som är fel. Jag personligen vill inte ha kvar vargen i Sverige. Jag tycker inte om den där känslan av att vargen bara finns ett stenkast ifrån oss. Men jag är ju inte rädd för att vargen ska skada mig, utan jag är orolig för mina djur, precis som så många andra människor i Sverige. Men som sagt var så är vargen en del av Sveriges fauna och värd att bevara för kommande generationer.

VARG